Lev världen och upptäck livet!: I take the battle against you sickness.

Efter två eller om det är tre omtumlande dagar i Sarajevo sitter vi nu på tåget till Budapest, en elva timmars resa. Jippie. Med passkontroller och biljettcheck fem gånger i sekunden. Och drogbombpolishundsak.
Trots att vår reskomis mellan Ploce och Sarajevo sa att det var svinkallt i Bosninen så var det jätte varmt! Och jättebilligt. Vi sov på ett hostel för 7euro per natt. Billigt är bra. Men återigen, man får vad man betalar för.

På dagarna gick vi runt, runt och runt och tittade på alla 3472 moskeer, synagoger och ortodoxa kyrkor. Cathedral of Jesus Sacred Heart, New and Old Serbian Ortodox Church, moské, moské, moské och så vidare. Vi såg The Latin Bridge, bron där första världskriget utlöstes (Gavrilo Princip sköt arvtagaren Franz ferdinand därifrån). Även massa marknader med allt från frukt till vattenpipor till giganteiska silverfat till vackra tyger till smycken. Plottrigt och krimskramsigt, precis som vi gillart.

Efter allt omkringvandrande köpte vi solvarma jordgubbar och satte oss i mitten av gamla stan, som vi bodde i, och tittade på folk och lyssnade på allt myller av helt obegripligt prat från alla uteserveringar.

På kvällarna gick vi runt, runt och runt och letade efter kalas och människor att snacka med. På lördag kvällen träffade vi några killar som berättade om kriget. Kändes ganska surrealistiskt när de satt och berättade om hur det var, hur de gömde sig i källaren i fyra år och hur stort hatet för gubbarna som gjorde det var. En av dem hade en skottskada i vaden som han fick då. Helt surrealstiskt.

Vi satt och snackade med dem till klockan 05.00 sen vände vi hem, hämtade våra väskor, checkade ut, tog taxi till tågstationen och segade upp oss på tåget vid 06.55. Så det är liksom natt för oss nu. Eller ja i våra huvuden. Typ.

Cevapcici!