Happy St Paddy!

St Patricks day i Dublin. O M G. Det var galet. Människor överallt, gröna människor överallt, väldigt överglada gröna människor överallt.  Att ta sig fram var något knepigt, speciellt om man ville gå mot strömmen. Har man klaustrofobi eller har svårt med mycket människor ska man nog välja en annan dag att åka till Dublin. Lite halvmosade men glada stod vi halvt uppklättrade på en stege och tittade på karnevalståget. Enorma rosa hundar med tre huvuden med barn på ryggen, folk med giraffkostymer, en flygande gris med chaufför, nerbajsad staty med fågelmås efter sig. Kreativitet fanns det gott om.

Det här med stegar. Folk tog med sig stegar hemifrån så att de kunde klättra upp på telefonkiosker och därmed se karnevalen. Haha tokiga irländare right, men det var inte det värsta. Stora som små klättrade upp och satt på gatuskyltar, de stod på trafikljusen och de klättrade på väggarna! WHAT! Haha de klättrade verkligen på väggarna! Det såg hysteriskt ut. 17 mars så är allt tillåtet, alla går bananas.

Sen när människorna hade skimrats lite kryssade vi lite snyggt mellan spyorna fram till St Patricks Cathedral. Eller först stannade vi vid Christ Church Cathedral och tappade hakorna för det var så stort och vackert. Vidare mot Paddys katedral och parken runt om. Herre jösses. Det var så stort och så vackert och vi blev lite tårögda för det var så överväldigande. Enormt! Medan vi satt på en bänk vid körsbärsträden och tittade på lekande barn så bam! En liten grejs flög in i ögat på Nikolina, en riktig rackar grejs för ögat gick inte att öppnat för att det gjorde så ont. Tårarna rann, maskaran rann, rougen rann, ögonskuggan rann. Moas tårar rann lite med men mest för att hon skrattade för det såg väldigt roligt ut.

Mot katedralens toalett för att gräva i ögat. Hittade inget, gav upp, gick till apotek, köpte ögondroppar, satt i apoteket och Moa droppade på, apotekare tittade i ögat och såg inget men frågade lite halvt skämtsamt halvt seriöst om Nikolina ville ha en ögonlapp. Som om inte folk skulle titta mer då!
 Vi gick tillbaka till katedralen för att gå på gudstjänst. Nej vi är väl inte de mest religiösa men det är tradition att gå på mässa. Så vi satte oss på pinnstolarna, med lite St Paddys traditionella treklövar i håret och bam! Nikolinas ont i ögat var borta. Hmm. Tidigare hade orden "irish luck my ass" uttalats men den var visst tillbaka. Eller så var det ett tecken från den heliga Patrick att Nikolina blivit utvald att förmedla Guds ord. Hmm, tror snarare på Irish luck.
Gudstjänsten var vacker. Kören sjöng gripande och det var så himla fint. En präst läste ett stycke på iriska, ballt! Mycket sång, mycket stå upp och det var allt som allt en trevlig katolsk gudstjänst i ett land vi smått börja lära känna.

Överförfriskade människor överallt, liv och rörelse, poliser för att hålla koll, sång och musik, glädje och firande. Temple bar området vibrerade av god stämning och fest. Dock var inte Nikolina på topp och kvällen spenderades sorligt och typiskt nog på hotellrummet. Men vi är inte bittra (eller jo lite(mycket)) men Make every day St Patricks Day!

                                                         Som sagt: de gillar grönt här!

                                               Jädra skit i ögat!